Can't life just stop screwing me over?

Igårkväll blev jag sämre och sämre och det slutade med att jag låg i soffan och hostade lungorna ur mig och hade halva ansiktet paralyserat och värk i mitt örat som jag trodde skulle få mitt huvud att explodera.
Ringde till alla mina jobb igårkväll och sjukanmälde mig och ställde klockan idag för att ringa läkaren när de öppnade så har fått tid idag kl 13.30.

Jag vet också Varför jag är så jävla dålig idag. Igår hade jag dem sämsta avslutningen på dagen någonsin.
Jag hade tid hos optopeden. Den ortopedtimmen som jag väntat 5 månader på.
Hade ordnat så jag kunde gå tidigare ifrån jobbet så jag skulle hinna och där börjar problemen. Fixade till kaffebaren och hade egentligen precis lagom tid på mig att hinna till t-banen i tid och sprang ner omklädningsrummet nrä jag märkte att nyckeln till skåpet var borta.
Jag sprang tillbaka och kröp runt på golvet för att hitta nyckel-helvetet och till slut gjorde jag det och skyndade mig att byta om. När jag bytt om såg jag att alla mina ytterkläder låg i mitt skåp i omklädningsrummet i den andra bygget så jag var tvunegn att springa över hela universitetet i en tunn tröja medans det rev och slet i mina lungor och i halsen av ansträngning.
När jag så kom iväg till t-banen som jag var helt säker på att jag missat ser jag att den står inne på perongen så jag skyndar mig och springer upp alla trappor för att hinna med det och hör att de säger någonting men inte riktigt vad. Hittar en plats på t-banen bredvid en mamma med ett litet spädbarn och frågar vad det var de sagt.
Hon berättar att de stått där i 20 minuter och att det är fullt t-bane stopp i hela Oslo.
Hoppar av och ringer i panik till taxi där jag blir placerad i en låååååång kö och kommer inte ens fram när jag ser att t-banen jag nyss satt på åker iväg. Nästa t-bane kommer in och jag hoppar på den varpå de Igen säger att desvärre kommer inga tåg in till sentrum.
Nu är jag i panik och det är 30 minuter tills min timme är och kliniken ligger utanför stan så inte ens chans att jag hinner.
Ser att det kommer en trikk och hoppar på den och hoppas på att iallafall komma ner till stan för att haffa en taxi där när jag kommer på att det ligger en taxihållplats bredvid oss så hoppar av på en hållplatsen och ser att det är tomt för taxis där. Kollar mot korsningen oh ser att det står en taxi på väg att åka därifrån och springer och knackar på rutan så han stannar och släpper in mig.
Talar om vart vi skall och att jag måste dit på 25 minuter och han tror att vi ungefär kommer hinna.
Ringe till kiniken och berättar att jag nog blir lite sen och de är som tur var lite försenade och väldigt förståelsefulla så det går bra. Kommer sent omsider dit 20 minuter sen där de fösta 25 minuterna bara bestog av att försöka ta oss genom stan ut på motorvägen.

Jag blev 530 kr fattigare.
Och en allvarlig förkylning rikare.

Kom iallafall in till Opropeden där jag fick gå, bli klämmd på, viktmätt var min kroppstyngd ligger på fötterna, filmad när jag gick på ett löpband, scannad av fötterna och bläckprintad på fötterna.
Tydligen har jag nästan all vikt på den främre trampdynan så det är därför jag får problem hela tiden.
Skall få specialsulor som tvingar mig att använda hela fötterna så tyngden blir jämt fördelad.
De skall skicka in en anmodan att jag skall få reducerat pris så jag får den för 400 kr istället för 1900. Nice.

Tack för den, nu åker jag till läkaren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0